Sashiko är en sömnadsteknik som är 100-tals år gammal. Den utvecklades för att lappa och laga kläder och textilier i Japan. Brist på tyger och fattigdom gjorde att man lagade textilier och tog till vara på alla gamla tygrester som gick att använda. Sashikostygn användes för att förstärka tygerna och lappa ihop.
Tekniken utvecklades under Edo-eran som varade mellan 1603-1868. De regerande ville att det skulle synas tydligt vilken klass man kom ifrån och därför fanns det flera regler om vad man fick ha på sig. Finare tyget och starka färger fick bara användas av de översta klasserna. Arbetsklassen fick hålla till godo med tyger av hampa, ramie och längre fram bomull (som färgades blå med indigo).
Trots att lagandet mest var en nödvändighet så använde de som lagade sin kreativitet och skapade vackra mönster som prydde kläderna. Det var till exempel mönster skapade med inspiration från naturen. Ett mönster "Takonomakura" (Five Pointed Cross) användes av sjömän för att skydda dem från skeppsbrott.
Dessa mönster lever vidare och det finns numera flertalet olika varianter av sashikobroderi, så som moyozashi, hitomezashi, koginzashi och kugurizashi.
Det är så roligt att fler och fler hittar sashiko. Många uppskattar utrycket och när man har fått in tekniken så gör de enkla och repetitiva stygnen att det är en lugn och meditativ teknik att använda sig av. Om man broderar mönster så är det en tillfredsställelse att sakta se mönstret växa fram på tyget. Många använder också sashiko till det som tekniken utvecklades för - att laga kläder. Till exempel jeans är lämpliga att laga med sashiko. Då förlänger man livslängden på jeansen och dessutom så får de en snygg detalj om man väljer att laga med en synlig lagning, en så kallad "visible mending". Det går såklart att välja en tråd som smälter in bättre i tyget och därigenom få en mer osynlig lagning.
Ordet "sashiko" betyder "små hugg" eller "små stygn". Det beror på att sashiko sys med små stygn i en följd. Traditionellt sett så var stygnen ungefär lika långa som ett riskorn.
Sashikostygnet är samma stygn som i Sverige kallas förstygn.
Det finns sashikotråd som är anpassad för att sy sashiko. Det är en stark tråd som tvinnats av 4 eller 6 trådar i 100 % bomull. Den är inte delbar. Den har en matt yta, vilket gör att den "håller fast" bättre vid tyget.
Det går också att använda en vanlig broderitråd till sashiko, men uttrycket blir ett annat och egenskaperna hos tråden likaså.
Det behövs inte särskilt mycket för att sy sashiko. Det som behövs är:
- Tråd - med fördel en sashikotråd
- Nål - det finns speciella sashikonålar - dessa har vass spets och ett större nålsöga. Det finns varianter som är långa för att få plats med flera stygn på nålen på en gång.
- Tyg - vilket tyg du syr på beror på vad för sashikoprojekt du har tänkt dig. Till en lagning använder du ett tyg som matchar textilen du ska laga. Om du ska brodera ett sashikomönster så bör det inte vara ett allt för tjockt tyg, eftersom det då blir jobbigt att dra igenom nålen och få ett flyt i broderiet. Det finns förtryckta tyger som gör det enkelt att prova på sashikobroderi.
- Om du ska sy ett mönster så är det bra att markera ut mönstret på tyget med hjälp av en kritpenna
- Inte nödvändigt, men en fingerplatta kan göra sömnaden mer bekväm
Traditionellt sett så syddes sashiko med vit tråd på indigofärgade tyger. Det är vad många ser framför sig när de tänker på sashiko - och det är en väldigt fin kombination som ofta används än idag. Däremot så finns det nu för tiden många fler alternativ att välja på. Sashikotråd finns i många olika färger - både enfärgade och flerfärgade. Tyget som du syr på behöver såklart inte heller vara blått, utan här är det bara din fantasi som sätter gränserna.
Har du några funderingar om sashiko så får du gärna höra av dig till mig via kontaktformuläret på hemsidan, så svarar jag inom kort. Lycka till med dina sashikoprojekt!